månadsarkiv: september 2015

Knall och fall

Trill och trall
där föll en pall
ut i vår hall
med en knall
vilket fall
hunden gav skall
gnägg ifrån stall
känner mig ball
i alla fall
helt enligt mall
alldeles kall
bygger en vall
mot känslosvall
hög som en tall
men
den vän
som föll från sin pall
hans saga var all
dog knall och fall

Vi är varandras

Vi är varandras
ändå öde öar
på milsvida
avstånd

med egna
oläsliga
streckkoder
på ilandfluten
strandplast

vi är varandras
i det outtalade
vågskvalpet
kust till kust

i tunga
dyningar
oförutsägbara
rörelser
från onåbara 
bottnar

vi är varandras
i havets
gemensamma
databas

drivtång
av erfarenheter
och havsumgänge

hur skyddar vi
de känsligaste
korallreven

hur speglar vi
himmelsblått
och havsblått
i varandras
blåmärken

Annars

Hur är det?
hur går det?
läget?
och annars?

jorå!
bara bra!
kanon!
som man 
förtjänar!
strålande! 

andades
nyss
och har planer
på att göra om det

hjärtat
pumpar på
tanken likaså
rosor
äro röda
violer
äro blå
när inte
haspen är på

bortom
lättrimmade
korridorer
och fraser
av låtsat
engagemang  
vilar människan
omtumlad
bränd

på en helt 
vanlig stol
utan ben och sits
och ryggstöd

bygg en flotte
av tidens 
drivved
på öppet
medelhav

där alla
medelmåttor 
borde ha flytväst

nyss
var dom
som vi

med samma
korridorer
och fraser

vi sprutade
tillbaka
deras tårar
genom
stängsel

matade
dom med
omogna
bananer

Snigelsång

Vad har du
att berätta
frågade jag
trädet

trädet
teg

vad har du
att berätta
frågade jag
människan

just ingenting
sa hon
och pratade
om det

en mördarsnigel
svarade
utan att vara
tillfrågad

jag är hatad
av alla
utom av dom
som vill
äta mig

men ingen
lyssnade

då höjde
trädet
sin stämma

sjöng barklös
snigelsång

livet är
för kort
för att
hatas bort