månadsarkiv: januari 2017

Vänskap

Vänskap
ett betalningssystem
där vi ömsesidigt
manipulerar varandra
via belöningscentret

Vänskap
en expansiv smitta
som ständigt går
utöver sig själv
i törsten efter
nya infallsvinklar

Vänskap
en duism
som värnar om
och upprepar
det bestående
i tron att alla
speglar alla
lika

vänskap
ett barn
som skapar det
som nyss inte fanns
som om det redan funnits

vänskap
ett sandslott
invid det stora havet

en vilsegången
som hittar hem

nakna tår
i solvarm sand

en klippt nagel
som liknar ett leende

ett smuts
på en klippt nagel

ett nagelband

ett avklippt
vänskapsband
avskedshand

vanskapt
vänskapt
välskapt

funnen
med munnen
i brunnen

en törst
som dricker sig själv
ur den kosa
som är

du
du

Allt är tillgängligt

Alla viktiga platser
jag bevistat
alla rörelser
i tid och rum
alla erfarenheter

allt är tillgängligt

när utsikten
öppnade höjd
och djup

när fjällbäckens
iskalla vatten
sköljde
över min nakna
kropp

när orchideerna
drabbade mig
med sin komplexa
skönhet

när kroppen
och tankarna löpte
och blandades
med skogens dofter

allt finns där nu

när jag skrek av skräck
med saftglaset fullt
av getingar

när vålnader jagade
mig i skymningsskogen

när jag var så
fokuserad på mig själv
att jag glömde bort
att älska

när jag äcklades
av svaghetens
representanter

när jag sålde
min själ
av rädsla
för makt

när han låg där
död på sängen

allt är nu tillgängligt
allt är jag nu
evigt varje minne
outplånligt

lever sitt liv
inom mig

kan kännas
i min utandningsluft
och i mina relationer

när jag öppnar
mitt fönster
och vädrar
mina lakan

blåser en frisk vind
genom allt som är jag

och evigheten
är bara just nu

Till skogs

Att skogen ​
som skuggan
kan vandra
när vandraren
själv står still
kan ingen
skogen klandra
den vet
vad den vill

ivrig den stretar
att hitta sin bana
medvetet letar
söker den verklighet
ingen kan annat än ana

skog utan tid
att vänta
vandraren sitter
timid i en glänta

ensam och lämnad
och övergiven
självskriven
mästare i
att få tiden
fördriven

skog vill ha handling
aktion förvandling
vandraren
har nog
med sin egen
andning

Var inte rädd

Var inte rädd
att duga
låta strupen
ljuda
resa dig
över rimlig
förmåga

var inte rädd
att sänka dig
mot djupen
låta slockna
vekens låga

var inte rädd
för framgång
eller motgång
lust eller plåga

se måsen
mot vardagens
kust
vattendragens
odåga

se den skrika
skryta
glidflyga
glidflyta
lita på vattnens
och vindarnas
yta

se blåvalen
dyka
ha sitt hem
i världshaven
så som herden
är hemma i graven

leder den vant
valflocken
som herden fåren
med herdestaven
ut ur fållor
och falska roller
går den
ut över gränser
förenar kontinenter

ut ur död
undan hinder
och konsekvenser

som gryningen
glänser
den våta kroppen
brinner röd
kastar sig högt
i höga hoppen
kastar med fenan
i morgonglöd

när Jesus lämnar natten
bryter bröd
och går på vatten

Gå på vattnet

Gå på vattnet
gör det

slipper bli våt
slipper gå ner
slipper simma
slipper naken

gå på vattnet
gör det

det är lättare
det är enklare
smidigare
snyggare

kan inte
vad säger du

ytspänningen

nej ytan håller inte

ner i plurret
bli våt
simma naken


men gå
djupare ner
vattentrampa

där vattnet
på en gång bär dig
och omsluter

där du är
tillräckligt
depressiv

för att kunna
vara glad

Narrativ bekännelse

Genom att leva
berättar jag
en uppsjö
av berättelser
ofta flera samtidigt

tron
sammanflätar
de många
till en

såsom trädet
girigt doppar
sina tunna
rottrådar

ner i varje
erfarenhet
för att lyfta
näring
till dess krona

den övergripande
berättelsen

Jag är densamme

Långa
skolkorridorer
gula tegelväggar
klassrum
på klassrum
jag var arton år

mycket vatten
har flutit
sen dess

droppar
har förenats
skiljts åt
och återkommit
som regn

jag är
densamme

lika fast beslutad
att bland individualister
vara kollektiv

bland kollektivister
individuell

Vitt ark

Ett tomrum
ett vitt ark

fyll det genast
med vadsomhelst

ropar böngroddsutroparna
och fläskfilantroperna
och överambichoserna

nej nej nej
svarar vitarket
jag är min egen
arkitekt

en arketyp
inte ämnad
för fylleriuppgifter

skål
skriker fru ånghäst

knäskål bäckenbotten
genmäler arket stark
Noas vita ark
jag seglar fritt

ingen ska kladda
sina a-nonsens eller
b-talsystem
eller skrika mig på näsan

arket
nyser med sin frånvaro
i närvaro
av sin egen vita vrede

jag är så här
fatta det

atscho
prosit

ju mer det nyser
desto fler färger
blir synliga
i det vita arkivet

men det är bara
i b-traktarens
fan ta si
fan ta så
fan ta neridiket

själv är jag
vitsomsnö
interäddförådö

ett tomrum
heltenkelt
ett vitt ark

fatta det

Trumpad stig

Av gudsdyrkan
och tro
på en himmelsk far
med sitt bo
i kyrkan
finns snart
bara behovet
av dyrkan
kvar
och tron
på människan
den inre styrkan
risken finns
att vilken lintott
som helst
på sig själv
blir frälst
och lite till mans
och lite till kvinns
blir ett helt folk
på trumpad stig
som gör sig
till tolk
för den
som gör anspråk
på sanningen
och makten
med sitt enda
valspråk
tro på MIG