Kategoriarkiv: Glädje

Strormvind

När du
öppnar bildörren
tar vinden i
som hårdast

bjuder upp
tre partitur
ur baksätet
att yrvaket bäras
i virvlande dans
till högljudda skratt
när de gläds
åt varandras
krumsprång
avista

bort ner
över nejden
så det ekar över kyrkogårdar
och över ännu
ej skådade
lyckorus

Sigismund

När som Sigismund
den dåraktiga
iakttog
en blåsippa
och såg i densamma
en helt annan värld

en stolle
på sin vådliga
årliga upptäcktsfärd
med sin pålle
genom vårens
landskap
för att slicka
vintersåren
den dåren

vilket kap
utbrast
den klanten
spottade stirrade
och svalde
lutade sin
tunga kropp
i all hast
över vagnskanten
som brast

det var regn
och det var åska
sånt vill väl
var och varannan
slippa
som kör droska

Sigismund
tappade hatten
hoppade ur
i farten
så blev slutet
värre än starten

men Sigismund
hade tur
den medhavda undulaten flydde ur sin bur
under allt ståhej
kunde inte hejda sig
visslade i örat på hästen
som drog snett
och slutgiltigt valde
en helt annan
väg rätt
ner i dikesrenen
ni fattar väl resten
när Sigismunds droska
började tippa
och tog stopp
mot den stora stenen

där låg den
regnvåta hatten
på vägen
med pippifågeln
dovt flöjtande inuti

lite längre bort
enligt naturlagen
låg Sigismund
förlägen
så blåslagen
en dåre kan bli

i handen
höll han
den blå skatten
stönade mellan
fnissen och skratten
tänk att han fann den

tyckte stolt
att han visat
de rätta tagen
med sin hissnade volt
när han hamnat
på magen

nu var han rik
med plånbok
och fickor tomma
en tok
med en blå liten blomma
för Sigismund helt unik
men som inte såg
märkvärdig ut

man gör sina val
sa Sigismund
till slut
mitt i den
regnblöta hästskiten
den vägen var hal
skjortan
söndersliten
trasig krage
blottad mage

med Sigismunds beteende
får vi i denna nesliga stund
ha överseende
beträffande
hans dåraktiga
leende
på snedden

som fyller till bredden
både ögon
och trut

Cyklisk

Hon minns
tydligt och klart
hur hon lärde
sig cykla

hur hon fäste
sin tillit
vid modersblickens
stadiga grepp
inför starten

balanshållarens
allt snabbare steg
bakom

om inte hon
hade funnits där

om inte hon
hade hållit i
så stadigt

om inte hon
hade lovat
att inte släppa

skulle flickan
aldrig ha vågat

tryggheten
i relationen
var förutsättningen

hon visste
att modern aldrig
skulle svika

inte märkte du
medan du trampade
hur obemärkt
tilliten överfördes
lämnades över
anförtroddes
din ryggtavla
bakifrån

inte förrän
du blev varse
att ljudet
av de allt
snabbare stegen
blev allt svagare
intill tystnad
medan du njöt
av vinddraget

sveket var ett faktum
lämnad ensam
med ensamlyckan

att själv hålla
balansen
själv äga tilliten
som ingen kan äga

upprörd och stolt
i ett cykliskt tillstånd
ett avsked
ett avstamp
ett svek

därefter var
du aldrig
densamma

tid avstånd
och tillit hade
förändrats för alltid

och sedan
dess

en cyklist
var född

en dörr
var stängd

Kraften i Julen

Kraften i julen
att betvinga
det hotfulla
mörkret

resa tidsmaskin
alla samtidigt
i spädbarnsläge

klättra tillbaka
ner i livmodern

det omslutande
mörker

där vi i levande
lågors rörelse ser

hur väggar
där inne
lyser varmt
välkomnande röda

i samma ljus
i samma mättnad
vi ger varandra
livets goda gåvor

barnet
i krubban i stallet
är vi
i vårt innersta
hednatempel

alla lallar snällt
somliga mer
än andra

känner igen
och badar
i traditionen
repetitionen
regressionen

Sist men inte minst

Sist men inte
minst
hälsar vi
fram på scenen

med en varm applåd
Jesus Krister
och hans
sväng-gäng
krokofanterna
vad är det ni ska göra

vi ska bara gå omkring
på scenen och vara
sist men inte minst

sist men inte minst
sist men inte minst
sist men inte minst

och på plats nr 17
Donovan med låten
Colours
In the morning when we rise,
That’s the time That’s the time
That’s the time That’s the time
I love the best

och så har vi
ja just det
som jumbo
har vi då
Jesus Krister
och hans
sväng-gäng
krokofanterna

buuuuu

tack alla ni buare
och förlorare
som såg till att vi
förlorade

och så slapp stå
själva på scenen
som surare förlorare

vi är alla
förlorare och vinnare

förminskare
förstorare
och försvinnare

störst men inte
först

sist men inte
minst

den som vågar
förlora allt
kammar hem
en vinst

ett vidöppet
hjärta

tack buuuu
bu på er också

scenen är tom
ingen är någon annans
egendom

hjärtats hemlighet
skyddad
identitet

In the morning when we rise,
That’s the time That’s the time
That’s the time That’s the time
I love the best

Grövre

Det grova brödet
är bättre
att tugga
än det fina
med sina snabba
kolhydrater

men det grova skämtet
med sina snabba
associationer
är sämre
att tugga
än det fina
mer svårsmälta

vi äter snabba
kolhydrater
och skrattar
åt de grövsta
skämten

men skämtet
liksom brödet
fastnar lätt
i halsgropen
och erbjuder
ingen varaktig
behållning

vi blir grövre
utvändigt
och invändigt
samtidigt

ät bort
det grova våldet
drick det
finstilta
droppa
nyanser
i öronens
skavsår
se skillnaden
mellan
spegeln
och jaget

Ge livslust vidare

Vuxna
som leker
därför
att dom
tar leken
på allvar

vuxna som
improviserar
därför
att dom
tar livet
på allvar

vuxna som
är sig själva
därför
att dom
inte tar
sig själva
på för stort
allvar

älskar
vara bland
unga
utan att
bry sig
om ålder

åldras
och mogna
sig allt yngre

klokare
men allt
mer naiva

begränsade
men allt mer
frigjorda

ge livslust
vidare
till de
unga nu

som vägrar
dricka kaffe
på fat

de ska vandra
på tunna trådar
in i det
fördjupade skrattet

Flöjt

Flöjt
är också
ett vackert ord

sa hon
apropå
ingenting

och rodnade

varför
rodnar du

frågade jag

du spelar
på mig

sa hon

jag rör
dig inte

sa jag

du ser mig

sa hon

jag är redan
naken

och tog av sig
hela hösten

naturligt
hastigt
utan
tvekan
som
en
flöjt
ton
n

mel
lan
vi
ta
la
ka
n

Uppskratta

Skrattet
svämmade över

flyttade kroppsdelar

ett seende öga
i halsgopen

ett blundande öga
i naveln

magen bytte plats
med hjärnan

tån fastnade
i örat

läpparna
fladdrade
vid knäna

för att inte tala
om njuren
som satt
och skakade
vid fotvalvet

levern
i lårmuskeln

hur hämtar man sig
efter ett skratt

hur behåller man
kontrollen

inte