Kategoriarkiv: Relation

Kraften i Julen

Kraften i julen
att betvinga
det hotfulla
mörkret

resa tidsmaskin
alla samtidigt
i spädbarnsläge

klättra tillbaka
ner i livmodern

det omslutande
mörker

där vi i levande
lågors rörelse ser

hur väggar
där inne
lyser varmt
välkomnande röda

i samma ljus
i samma mättnad
vi ger varandra
livets goda gåvor

barnet
i krubban i stallet
är vi
i vårt innersta
hednatempel

alla lallar snällt
somliga mer
än andra

känner igen
och badar
i traditionen
repetitionen
regressionen

På gränsen

På gränsen
där vägen
överlåter
åt djurstigar

där skogen tar över
i tätare djup

med gläntor
runt bergsklackar

som visar in
mot dolda sjöar

just där
i en röd liten
gränsstuga
som ligger och lurar
i brynet

har lagt sig
till ro sedan länge

bor en vän
som har stängt av
elektriciteten

djuren läser
hennes rörelser
mellan träden

händer
omsorger
de svårtydda
märken hon
lämnar

ved ska huggas
bäras
doften från elden
där inne

röken som stiger
ur skorsten

genom fönstren
kan de
på avstånd
följa hennes
vandring

ta del av
hennes värme

den ömtåliga
respekt
med vilken hon
tar sig an
det stora
uppdraget

att leva
på gränsen
samverka

överleva

djuren ser henne
i skymningen

ser att hon ser
när hon har släckt
alla eldar

och går ut
på förstubron

hur hon
ikläder sig
nattens mörker

den stora
tystnaden

för att finna
sin vila

i det som är

Klartext

Tro inte
att det blir
som du tänkt

tro inte
att dagens
verktyg
håller

för framtidens
utmaning

du kan inte
hålla den
i koppel

inte stapla
dagarna
som pall
med truck

om din längtan
är att bygga
på höjden

bygg på djupet

om din förmåga
gör dig trygg

fokusera
din oförmåga

det du vill
undfly

kom nära

det du inte
vill höra

lyssna

intala dig inte
att du ska
slippa undan
din inre röst

utveckla den
ge den klang

kalla den
intuition

men tro inte
att det ordnar sig

tro inte
att det onda
straffar sig

tro på försoning
framtidens
fälgkors

när alla andra
muttrar

tala i klartext

Barnskrik

Undersök
noga
din ensamhet

och du ska
upptäcka
där inuti

ett barns
ensamhet

utlämnat
uppgivet

medveten
om barnet
dess sanna jag

ska du känna
igen det
inte bara
i ditt eget
innersta

i dina vänners
beteende

utan även
i dina fiender

allteftersom
tiden går

i varje
kreativ handling
varje rop
efter en god
utgång

och bli inte
förvånad

om du kommer
att höra
barnets röst

från en
korsfäst gud
skrika ut

min gud
min gud
varför har du
övergivit mig

den absoluta
nollpunkten

varifrån allt
som lever
kan ta ut
riktningen

delad övergivenhet
är komplett
kärlek

Urladdad

Vad är det
som smärtar
och svider
längst in
i mänsklighetens
sargade kropp

när du talar
genom alla tider
om tro och hopp

vrider den
sig och rider
varje våg
undan tomheten

driver över
djuphavsytor
utan att se
vad vi hade sett
och blundat för
när vi såg
framför oss

hur vi
glider in mot
den kontaminerade
meningslösheten

där alla har
samma sorgsna
barnansikte

när vi sorterar
urladdade
batterier

Tillvänd eller bortvänd

(Gabriel betyder Gud min kraft min hjälte)

En del
tittar in
genom ett
titthål

där berättelsen
berättas
från en märklig
vinkel
med rörelser
och miniatyrroller
i ett rum
och en tid
långt borta

en del talar
in i en display
med någon
i ett avlägset rum

någons rum
har fyra hjul
och skyddsplåt

många delar rum
fysiskt utan
att vara där

många
stämmer
möte
i den döda
TV-rutan

ängeln Gabriel
flaxar in
i en flickas rum
med gudomlig
närvaro
som spränger
alla kategorier
av tid och rum

Maria
tilltalad vid namn
möter med sin
unga kropp

Ga vri El
gud min kraft min hjälte
må det ske med mig

det sker nu

hur ser de på varandra
tittar de bort och förbi
eller in i

nämner de varandra
vid namn
glittrar deras blickar
eller försöker de
verka orörda
oberörda

var inte rädd
den stund du läser
dessa frågor
i diktens rymlighet
och väljer svar

väljer du
tidlöst
samtidigt som
Maria

med hela
mänskligheten
antingen
intimitetens närvaro
eller frånvaro

intet annat finns
att välja

tillvänd eller bortvänd

fruktbarhet
eller röta

ja eller nej

Mörkt på mörkt

Mörkret
är bara
målat ljus

mörkret
är ljusare
än ljuset

allt ljus
utom solens
tävlar om
att dölja
mörkret

vinnaren
kvalicerar sig
som det
kompakta
mörkret

i ljusets
slutenhet
demonstreras
kraften
i det inkapslade
mörkret

i ljusets
upptända rop
se mig se hit
blir du bländad
och reducerad

mörkret håller om
medan ljuset
stöter ifrån

mörkret aförtror
medan ljuset
ljuger

djuret
ser bäst
i mörkret

själva mörkret
är ljus

sluta måla
det mörka ljust

måla mörkt
på mörkt

då brister
mörkret ut
i gryning
och visar
vad ljus ät

varsamt
som när du
knäcker ett ägg

Trons ros

Trons ros
är samma ros
som far
vårdade
med skarp
sekatör

i allvarsam lek
inför mors
beundrande
blick

samma ros
han gav
till mor
med det leende
jag glömt
eller aldrig sett

samma ros
med välvda
kronblad

i det särpräglade
mönster
av förtätad helhet

inte ens
sekatörer
vågar
sätta i fråga

Rosen
som mor
lärde mig
ta på allvar
i doft i rött
av förtätade
kronblad

trons ros
därifrån
jag kom

därigenom
jag daggfuktig
föddes

därifrån jag
mätte bredd
längd och djup
i mors gäckande
leende

som gav form
och doft
åt allt som är
och bortom

samma ros
min bror läste
tagg för tagg
i egen krona

på avstånd
i mors sorgtyngda
leende
trådtunna
djupröda
förtätade
kronblad

samma ros
hon gav far
tillbaka
på hans
kistlock

ett avstånd
mellan
två ansikten

blundade
sjöng
med unga röster
minnen mot
kistans resonans

som om tid
och avstånd
inte fanns

trons ros
en kyss