Kategoriarkiv: Utan kontakt

Ska jag gå

Ska jag gå
och dricka vatten
åt dig
om du är törstig

ska jag läsa
dina läxor
så kan du vila
dig lite

ska jag skala
din potatis
du vet att
du inte behöver
äta upp

du vet att jag
finns till för dig

medan du
dricker cola
spelar spel
och äter chips

sa du att du
inte mår riktigt bra

jag är borta en stund
ska på gym
vill du ha något
från affären

hejdå älskling

Skärm

En man tog upp
en trumpet
mitt på stadens torg
han tryckte in luft
med sina läppar
och starka lungor

ut kom toner
en melodi
ingen lyssnade
ingen lät sig
beröras
alla hade sin egen
musik avskärmad
från yttre intryck

om någon lyft blicken
hade de sett en man
med en trumpet
på ett torg
som på en bildskärm

men han var verklig
i de falska toner
han lät höra
när han såg människor
flimra förbi

ömsom i grälla färger
ömsom
knappast möjliga
att uppfatta

som på en
bildskärm

Devalvering

Om alla människors
värde sänks
aldrig så lite

motsvarar det
ett gigantiskt ras
av människovärdet
sammantaget

om alla andra
i världen födda
med undantag
av dem som
rankas av somliga
som äkta inhemsk vara

förlorar rejält i värde
särskilt om de vill
ta sig in i vårt land
oavsett av vilken
anledning
devalveras
människovärdet
radikalt

vilket i det långa loppet
kommer drabba alla
av mänsklig ras

det blir då allt lättare
att utsätta varandra
för allehanda
övergrepp
och orättvisor

utan att ens blinka

Poeten kommer undan

Projektioner
viner genom luften
står som spön i backen

bilisten vrålar
värre än sin tuta
mot sin medtrafikant

medmänniskor
svärtar ner varandra
med tanketräck

kändisar hotas
av på pappret kaxiga
svartögda glosögda
skiträdda

allt för att undvika
att se på sig själv
och ta ansvar
för sina känslor

endast poeten
har anförtrotts
den unika uppgiften
att projicera

ser ett ting en varelse
en rörelse i tiden

släpper på sitt inre tryck
på detta yttre

som symboliseras
till bärare av
tolkningsbara budskap

läsarens associationer
når så långt bortom
poetens intensioner

att poeten själv
inte kan ställas till svars

om diktaren kallar sin
projektion för dikt
kan hen vråla
svärta ner
och hota
precis som andra
och komma undan med det

det river så gott i kroppen
lyrik är rena medicinen

men vad var poetens
egentliga uppgift

fanns det ingen
färdbeskrivning
inga målformuleringar

hallå
jag har diktat
ett hallå

inget svar

jag diktar tystnad

jag projicerar
min inre tystnad
på den yttre berättelse
där tystnad är svaret
på hallå

Vill ni se en kärna

Så disparat
så motsägelsefull
är tillvaron

att alla tolkningar
släcker ner
sig själva

tolken som gör
sig till tolk
brinner inne
i sin egen kyla
som han tolkar
som hetta

en digital yta
vakuumförpackar
alla produkter
med en osynlig hinna
över alla och allting
och allt utan undantag
är produkter

ändå finns en motkraft
en fokusering en kärnreaktion
mot denna förkvävning
under ytans härskartekniker

tolken kan välja
att se världen som
ett kärnhus

ett förbrukat äpple är jorden
vart tog den näringen vägen
vem åt upp allt utom kärnhuset
äpplets innersta konstruktion
nu utan väggar golv och tak
med kärnor identiteter hjältar
åtkomliga beredda att lämna
som trots sin utsatthet
nej just i sin utsatthet
får bära tron på livets återkomst
ut i ny jordmån att omsättas
på nya växtplatser i nya utmaningar
nya möjligheter

den tolk som vill lyssna
till sin egen tolkning
kan då höra ett svagt rasslande ljud
när hinnan dras undan och den egentliga
ytan blottläggs med sina
olika karaktärer och material
rörelser samband och kännetecken
så produkter blir gripbara begripliga
hanterbara meningsfulla verkliga levande och upphör att vara produkter

kan höra kärnhuset genljuda
av kärnornas sång
i avskedets stund

vill ni se en kärna
se på mig

Sug näring ur närvaro

Krossa alla krukor
utan innehåll

ord utan täckning
relationer utan äkthet
familjer utan kärlek
fördomar och omdömen
utan bevis eller empati
fördömanden utan
saklig grund
rykten och beteenden
krossa det som inte håller
och gräv ner dem
låt skärvor blandas
med fruktbar jord
ta tillvara de erfarenheter
innehållslösheten gav
låt växa därur allsköns
mustig grönska
att bearbeta plantera
i nya krukor eller gamla
hedervärda ord med
rötter i det hållbart
långsiktigt äkta
så äkta att till och med
lögnen kommer i bruk
nu som berättelse
och berättarglädje
humor och självdistans
den enda du kan lita på
är den som öppet ljuger
fabricerar och fantiserar
på så ostadig grund
som den egna intuitionen
integrerad i en ödmjukhet
inför innehållets skörhet
i krukor lika sköra
behållare ord sanningar
allt är inte lika sant
tolkningar alla formuleringar
inte lika träffande
tvärtomspråket ryms
med sin lekfulla kantighet
i sin motsats sitt ursprung
som lika gärna kan vara
en medsats eller slutsats
att ta avstamp i
till en ny betydelse av hela
existensen där själva nerven
ångesten drivet tar sig ny
mark nya flodfåror ändå i lidelsefull
kontinuitet med det förflutna
där ordet vatten och ordet kärlek
har nästan samma betydelse
och uttal där ordet kön och
ordet andlighet är svåra
att skilja åt i uttal och betydelse
krossa falska krukor men ta dem
tillvara i nya transparanta
livslögner alla lögner är inte
lika förljugna somliga mer sanna
än sanningarna
men dubbla budskap
kan härbärgeras endast
i kulturens mest
finstilta finmaskiga
rottrådar
som förmår
suga näring
ur närvaro
och ur bristen
på närvaro
och i andlighetens
paradoxer

som att kropp
är ande och att
ande är kropp

Image

En riktig poet
är antingen
för smal
eller för fet
gömmer sig
bak hårda skal
med en och samma
hemlighet
för mycket aska
för mycket flaska
ivrigt men i smyg
kvalar in
utan betyg
tar sig själv
på blodigt allvar
bedyrar
att han alltid slarvar
på varje punkt
i varje mening
han yrar
andas tungt
men tarvar
varken inre
eller yttre rening
än mindre
spola av sin
självförnedring
kroppen rör sig
endast i hans
gråa textformat
behov av vatten
eller mat
är en fråga
irrelevant
dikten föds ur plåga
yr i hatten
alltid lika dant
det är det som gör
dikten elegant
en lyrikaspirant
utan sprit
hör helt enkelt
inte hit
lär dig leva
på kredit